Jag vill blogga!

Men varje gång jag ska göra det, så kommer nåt annat emellan. Nu skärper jag mig.
Det är november nu. Jag har bloggat i augusti senast. Skäms.
Jag har nu ett halvt dussin egna hundar. Det låter ganska mycket då man skriver ut det.Annars är det vanliga. Jobb, jobb, jobb.
Men nu skärper jag mig med bloggen :)

Kheiron ett år!

Han fyller ett år idag. Min efterlängtade storis nummer två, junior-pystiffen. Han hade det knaggligt från början. Förlossningen var svår, av 7 pojkar klarade sig bara 4. Kheiron skulle ha varit Kratos, men Kratos ena bjällra hade inte lagt sig på plats då dom var 7 veckor. Så det blev Kheiron.
Vi fick hem en valp som var super-envis, och som han bet oss. Värsta Nalle nr två blev det visst istället. Men nyfiken och glad var han. Heavy hatade honom i början. Det tog flera veckor innan han accepterade honom, men efter det har dom varit bästa vänner.

Innan valplivet kommit igång ordentligt började Kheiron halta. Operationen och de hemska månaderna efter det orkar man knappt tänka på. Jag kunde inte tänka på annat än att hur länge kan jag honom kvar. I april fick vi glädjebudet och allt vände. Vi fick börja leva ens lite mera normalt. Till sommaren skulle han vara återställd. Det var han. Sen gick han och åt upp den där stenen...Operationen efteråt krävde ändå bara några veckors stillhet.
NU borde allt vara bra. Jag låter honom springa lös, han får börja leka med kompisar, ta igen allt han missat. Vi ska söka upp nån bra kurs att gå på, han måste skolas lite också.
Nu ligger han och snarksover, trött efter en timmes promenad lös med en kompis, det som var vardag för Heavy i den där åldern. Men vi kommer igen. Som en kompis sa till mig då han var sjuk, en månad är en kort tid om man tänker tio år framåt.
Grattis mattes älskling, jag älskar dig av hela mitt hjärta.

 

Lycka

Gomorron tisdag. Jag har ledig morron idag. Tack för det. Tisdagarna har blivit bekantningsdagar, idag kommer 4 nya kunder på besök. Sen gör jag kvällsturen ovanpå det.
Alla undrar var jag får min energi ifrån. Jaa-aa vet ni...
Men den finns. Sen de gångerna då jag stannar upp och faktiskt är ledig på riktigt, då gör jag ingenting. Då ligger jag bara på soffan och gör ingenting. Igår var en sån dag.
Sen är jag verkligen tacksam för det att jag kan ta vara på stunden och njuta av den. Igår hade jag 15 minuter överlopps på mig innan jag skulle till massören. Jag satte mig ner på en bänk på torget och bara njöt. Solen värmde, en gatumusikant spelade gitarr - catch the moment tänkte jag, ochh lyckades. Det där blev en sån stund som jag kan tänka tillbaka på i vinter. Värmen, musiken, stunden. Det är bla dom där små stunderna som ger mig min energi.
Ha en bra tisdag.

Monday - I love you!

Äntligen måndag. Äntligen ledigt. Idag tänker jag inte göra nånting vettigt. Betalade och skickade några räkningar bara, och ska föra en hög papper till bokföraren försent igen en gång...
Veckolsutet var härligt med barnen, men tungt annars. På jobbet hade jag en av de värsta helgerna nånsin. Tyngsta. Helt fysiskt alltså. Men hundarna ger ändå alltid så mycket i gengäld, som tur är!! Därför orkar man.
På den emotionella har det varit kaotiskt. Min brorsdotter var som sagt här, och vi pratade i timmar. Mycket gamla saker kom upp till ytan, och vi gick igenom det tillsammans. Även nya jobbiga, utmaningar är på gång, och jag är evigt tacksam att jag har henne. Hos hennes bror var vi också, och även där blev mycket sagt och förhoppningsvis uppklarat. På samma gång har vi märkt hur viktiga vi är för varann och vad eller vem som faktiskt är de viktigaste här i livet.
Jag har även hittat en ny-gammal bekantskap, som jag är så tacksam över. Niina, om du läser detta så känn dig träffad.

Ovanpå allt det här, så blev det ett riktigt rejält bråk med grannen om deras hund. Jag har nu i ETT ÅRS TID försökt få fram, att deras hund INTE kan springa på vår gård. Nu är detta polisanmält, och jag gjorde också en anmälan till djurskyddet.

Nu ska jag ta i tu med denna vecka. Det ska bli Gruppen, Kompishund, 8-årskalas och hundutställning. Bla.
Normalt kaos alltså. Ha en fin vecka alla.

Vart tog veckan vägen??

Förra veckan den här tiden satt jag på balkongen på vårt hotell...Fattar inte vart veckan rann iväg. Går tiden fortare när man blir äldre eller?
Veckan har gått i arbettes tecken. Jag har varit ensam men det var så lite hundar hela veckan så det var rena lyxen. Nu blir veckoslutet fullspäckat igen, men har hjälp nu igen.
Igår var Krista och jag på Konstens natt, och jag har aldrig varit med om maken till folktomt. Eller så var vi bara på fel ställen. I vilket fall, det blev en god sallad och lite struntprat, inget dåligt alls med det.
Annat denna vecka...I måndags var jag i min Grupp, sen har det varit jobb som gällt. Idag kommer mina släktingar hit med sina barn 6 st sammanlagt. Mamma och pappa kommer också. Tur ska jag jobba på em, hehe...Har även bjudit hit Suvi och hennes barn imorron. Ena familjen stannar hela helgen. Tack och lov så är jag ledig på måndag!
Idag blir det äckligt varmt igen känns det som. Jag tyckte regnet och stormen var mysiga, kunde gärna få bli höst nu. (sorry alla sommarälskare). Jag är född i rätt världsdel, eftersom mörkret inte stör mig så mycket. Jag har en så rolig höst på gång, jag väntar. Vi far ju till Åland igen sista veckoslutet i september, allt är bokat och klart för den trippen. Sen blir det Uleåborg med Happy och Krista i oktober, och på hemresan kommer vi att vara 4 :).
Men före det ska jag fira födelsedag! Jag har inte satt 2 stickor i kors, utom att jag bokade festlokalen. Men sen fick jag nån himla energikick igen och det tog ett par hundpromenader så var dagen ganska långt planerad. De sista inbjudningskorten måste jag få iväg till posten ännu.
Ha en fin fredag!

Jag njuter!

Hur lyxigt är det att bara tänka på sig själv och inte behöva ta hundarna i beaktande. Happy är ju jättelätt att ha med sig, men det är ju ändå alltid på hans villkor man lever. Nu lyxar jag. Igår var jag på ansiktsbehandling och fick ögonbrynen och fransarna fixade på samma gång. Idag blir det frissa och en fotvård har jag klämt in också. Jag borde gå på fotvård regelbundet eftersom fötterna är ganska viktiga i arbetet, men det blir typ aldrig av.
Igår var det häng på stan som gällde. Jag var och kollade i den där kyrkan jag skrev om. Jag var verkligen imponerad, har faktiskt aldrig varit inne i en Ortodox kyrka tidigare. Först var jag helt att hallå, var är bänkarna, innan jag kom ihåg att det visst ska se ut så där. Vackra ikoner och stora tavlor, ett krucifix i normal storlek eller hur jag ska säga, blommor och ljus överallt. Vackert. När jag skulle ut var det en liten dam som antagligen var nånslags vaktmästare, som trugade på mig äpplen på ryska, så jag tog två för att inte vara oartig.
Sen blev det ett köpcenter. Jag hade läst om deras vaxkabinett och betalade 4 € för att gå in och titta. Det var nåt av det mest skrattretande jag sett. Jag var tvungen att ta några foton men dom ser bättre ut än verkligheten.
Sen hittade jag en lite affär som hette Pretty Woman och jag måste dit en gång till innan vi far hem. Dom hade härliga kläder till reapriser. Jag hittade förutom tights till jobbet, även lite bättre kläder som man faktiskt också behöver ibland. Dessutom hittade jag min Klänning. Nu vet jag vad jag ska ha på mig på min födelsedag. Den där har allt, det stod typ PIA på galgen då jag hittade den. Den är rosa med svart mönster som glittrar, och den har en liten tyllunderkjol. Jag gick nästan i panik för jag var så rädd att det inte skulle finnas rätt storlek. Men det fanns det. Nu hänger den här och jag tittar på den lite nu och då och bara suckar.
På kvällen blev det stranden. Mikko och jag simmade i det varma vattnet, och jag försöker dra i mig allt för att kunna minnas ordentligt sen när det är höst.
Nu blir det frissa, ha en bra dag!

Semester!!

Äntligen är jag här. Det har då varit värt allt väntande och slitande och släpande. Allt gick bra, även fast vi startade ren 4.30 hemifrån. Vi grälade faktiskt inte en enda gång på hela resan. Svärfar är ju med, men han bor på ett annat hotell vilket jag tycker är en bra idé.

Båtresan gick helt okej, fick en bok utläst.

 Det tog inte ens så länge att köra till Pärnu, vi stannade bara en gång för att tanka (bensinstationen fick mig att tänka på alla filmer jag sett, en riktig rysare alltså) och en gång för att byta chaufför.

Han borde banta...

 Vi var framme redan 13 tiden och vårt rum var inte klart. Jag hade ren checkat in svärfar på hans hotell så vi gick en runda i centrum, och passade på att äta också. Här är jättebillig mat!! Vi år varsin sallad,kostade 4,50 € (!!!)/portion!! Den var dessutom supergod. Beställde in en förrätt som hette cheese-sticks. Trodde att det skulle komma 3-4 panerade nånting, men här är var jag fick, för 2,50 € ( här är ca hälften kvar)

Min sallad:

Vad gör man efter maten, jo man checkar in och sover 4 timmar. Efter det for vi till stranden och tittade och jag var såld. Klockan var ren 20 och det var nästan folktomt, så man fick njuta för fulla muggar.

 

 

Nu är Mikko och Svärfar i Bauhaus och jag ska hitta på nånting själv. Ska iallafall gå och titta på den Ortodoxa kyrkan som ligger nästan mittemot här, och kolla runt lite på stan. I eftermiddag blir det stranden igen.

Jag har nog lite ledsamt efter mina hundar måste jag erkänna. Igår kväll var jag tvungen att sms.a Katja och fråga hur dom har det. Jag VET ju att dom har det bra. Det är endast Nalle som inte riktigt gillar hotellet, Nova är okej överallt och Happy älskar att bo på hotellet. Heavy och Kheiron har heller ingen skillnad var dom är. Men nu ser jag allt ur ägarens perspektiv och det är väldigt nyttigt måste jag säga. Fast man VET att dom har det bra, så tänker man på dem iallafall lite nu och då. Stackar alla som måste lämna bort sina till ställen dom inte litar 100% på. Hur klarar man sig då?!
Nu ska ni alla ha en fin dag, jag ska iallafall försöka mitt bästa att ha en :)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Hej Augusti!

Välkommen. Juli rann iväg igen, i ett enda hopkok av hetta, springande hundar, kundbetjäning och för lite sömn. Men en klart massor lättare sommar än förra året. Nu är det augusti och normalt med hundar på hotellet. Halvfullt i veckorna, veckosluten fullproppade.
Vad jag gjort annat än jobbat? Skött barn och varje måndag gått i min Grupp. Jag gick ju en Alfakurs i våras och blev ganska så fast måste jag erkänna. Nästan alla i min små-grupp blev också fast och vi har fortsatt att träffas varje måndag hela sommaren och kommer nog att göra det i fortsättningen också. Hanne har kommit med i våran Grupp, och den har kommit att betyda helt massor för mig, för oss alla. Gemenskapen är otrolig. Säkert också detta en orsak till att jag orkat så pass bra igenom den här sommaren.
Så nu vet ni det :).

Sommar...

Med allt vad det innebär. Vi råkade ut för första huggormsbettet (och förhoppningsvis sista) i söndags. Det tog 2 h innan vi märkte det, för hunden skrek inte, han sa ingenting. Tur nog så såg Maija ormen klart och tydligt, det var ingen tvekan om saken. Några timmar på jouren igen att lägga till min livshistoira. Tur att allt gick bra iallafall.
Igår var jag på sommarteater och såg Five guys named Moe . Klart bästa teater jag nånsin sett!! Tove och jag hade inga som helst förhandsförhoppningar. Jag vara bara WOW hela teatern igenom. Superbra!! Nu tar vi som tradition att gå på sommarteater VARJE år.
Idag ska jag jobba halva dan, sen far jag till Suvi och sköter om hennes barn, och efter det kommer Gudsonen Nico + Suvis son Joona hit för 2 nätter. Ska bli skoj!

I´m still here!

Jag vet att jag borde blogga och berätta vad som händer. Men jag får skrivkramp.
Nu ska jag försöka att blogga en gång i veckan. (FÖRSÖKA).
Det är sommar. Jag har jobbat som en galning.
En utfärd hardet blivit, till Enskärs fyr med Krista.

Jämfört med Bengtskär så var ju den där ingenting, (sorry Enskär) men klipporna var ok även här. Saknade Bengtskärs vågor dock.
Hundutställningar har det bara varit några, och ingen framgång att tala om. Men det kommer när det kommer.
Det har varit mest jobb faktiskt, men jämfört med förra året, så har det här varit en härlig sommar! Trevliga hundar, mycket springande och simmande, och definitivt inte lika mycket pisstvättande som förra året.
Igår hade jag en ledig dag och Krista och jag åt hamburgerbuffet på RantaKerttu. Jag rekommenderar.
Nu blir det snart jobb igen, ska försöka röja undan lite innan dess.

Now or never

Hej bloggen.
Min nya rubrik känns mer än sann. Allt är så intensivt just nu. Eller det har varit lika intensivt i flera års tid. Livet ÄR nu eller aldrig. Det bara är så. Rusningsåren. Alternativet vill jag inte tänka på. Så jag rusar vidare. Jobbar, betjänar kunder, för hundarna till veterinären, sitter på apoteket, svarar i telefon, meilar till folk, handlar, betalar räkningar, samlar kvitton och papper till bokföraren, lägger ner timmar i veckan på Kompishund, tillbringar flera timmar av dagen i bilen och stupar i säng på kvällarna. Det här är livet. Jag kommer ihåg att njuta av stunderna då hundarna springer i skogen, av att jag kan ha alla egna ute i hundgården på en gång och av att titta på Sopranos i lugn och ro på kvällarna tills jag somnar. Håller på med tredje säsongen. (Sopranos är btw den bästa serien ever. Dessutom kunde dom avsluta den på toppen).
Igår firade vi finaste Mias 40 års dag. Det var trevligt. Stod och funderade på min egen kommande fest i ett skede. Vi är mitt i livet nu. Känner jag mig medelålders? Nej. Borde man göra det? Tänkte på dem som inte har möjligheten att leva sin dröm. Hur hade det känts att fylla 40 och vara dagmamma....Hemska tanke. Ja, då hade jag iallafall inte firat Mia igår, så mycket kan jag vara säker på. Leker med tanken på att jobba 8-16 på dagis...Men det går liksom inte. Kan inte se mig nån annanstans än här och nu med hundarna och företaget. Kommer ihåg att vara tacksam över att just jag fick ta chansen att starta eget. Hade jag velat ha barn om jag stannat kvar där jag var...Nej. Hade jag haft 5 hundar? Knappast. 2 antagligen. Hade livet varit enklare? Säkert. Men hade jag varit lyckligare? Nej! Lyckligare än så här har jag svårt att föreställa sig att jag kunde vara.
Så jag stressar vidare, njuter av de små stunderna och är tacksam över mina vänner. Ikväll blir det Bon Jovi-konsert igen. 8 gången för mig. Guldkant på vardagen, verkligen.
Ha en fin söndag alla :)

Hej Måndag!

Jag skulle städa idag hade jag tänkt. Här sitter jag ännu. MEN, jag har betalat räkningar, skickat räkningar och lagt nya foton på Dreamdogs facebook. Jobbade även morrontur och har promenerat med mina egna. Heavy och Kheiron gick på en ordentlig promenad tillsammans för första gången på över 4 månader. Njuter av varje stund med dem.
Jag ska fara och äta nu, sen blir det bara att ta dammsugaren i vacker hand.
Ha en bra måndag!

Dingdong-alkohol...

Dom där två låtarna vrålar på i huvudet på mig så jag blir galen snart!! Ibland är det dingdong och sen byts skivan till alcohol, alcohol, alcohol is free...Aarghh!! Jag somnade ju igen såklart igår innan alla bidrag hade visats, men vaknade lagom till röstningen började. Min favve vann, jag gillade Danmark mest från första gången jag hörde den. Sorry, men var det nån som trodde att Finland skulle komma i topp tio? På allvar? Låten var bra, men jag trodde inte för en minut att vi skulle få några vidare poäng. Så är det bara.

Igår var det utställning i Jämsä. Happy och jag for med tåg på fredan, finaste Mona mötte oss på stationen och sen for vi till vårt hotell. Det var +32 grader i hundkupeén, och minst lika varmt på hotellrummet. Som tur var hade dom ställt in en fläkt. Vi bodde på Jämsäs bästa hotell. Alla domare bodde också där. Undras vad dom tyckte om de supervarma hotellrummen och ja just ja vi hade ju badkar också. Varken Mona eller jag kände för ett varmt skumbad just då.
Team Frejborg-Honkasalo slog upp utställningstältet ren på fredagkväll, så vi hade en torr och bra plats då vi i ösregnet anlände på lördan. Frågar man oss så var ju våra hundar såklart de bästa, vackraste, snällaste och klokaste. Domaren var kanske inte helt av samma åsikt, men våra reusultat var EXC ändå. Edward blev 2.a i unghundsklassen, vi placerade oss inte. Men Happy visade tänderna, och stog så fint att jag kanske äntligen vågar börja tro på en karriär så småningom.

Morsdag!

Idag firar vi Morsdag här i Finland. Min mamma är inte nån hysterisk firare, och jag blir mer och mer lik henne i det. Jag önskar en glad morsdag, det räcker. Vi behöver inte hålla på med kakor och middagar och det ena och det andra. Svärmor däremot skulle nog helst bli uppvaktad från morron till kväll. Jag köpte en sån där överdriven morsdags-mugg till henne igår (samtidigt hittade jag 2 av de vanliga muminmuggarna på special till mig själv) med violer och texten "Till mamma". (urk!!) Vi måste via blomsterhandeln också. Jag ska tack och lov fira morsdan på handler-seminarie med Happy, men lovade gå och hälsa på svärmor före det. Visst förstår jag de som vill fira, jag älskade ju själv att fira fördelsedagar mm i mitt förra liv. Nu har jag 5 hundar och vill absolut inte ha nån hit hem om det inte är absolut nödvändigt!
Jag älskar mina 5 hundar så det gör ont. Bara en sån sak att kunna släppa ut båda storhundarna på en gång, se hur Kheiron glatt skuttar iväg hängande i Heavys öra. Jag smälter. Mamma tyckte vi har så snyggt i köket nuförtiden. Jo för all del, jag måste ju plocka undan allt som Kheiron kan tänkas ta och bita sönder. Dvs allt.. Kaffekokarn har hittills fått stå ifred. Nu då jag skriver ut detta kommer han säkert att dra ner den. Min fina limefärgade kaffekokare...Just nu tror jag att han har en gaffel. Det låter så på ljudet. Jag hör först ett dunk då han slår upp tassarna på diskbänken. Klonk, klink: han går igenom diskhon. Stort duns då han hoppar ner. Sen nåt obestämt ljud beroende på vad han har hittat.
Min valp! (som är ca 75 cm hög och väger över 50 kilo).

Jag är ganska obeskrivligt lycklig just nu. Hoppas ni andra också är det :).

I kväll konsert

Godmorron. Ikväll ska jag se Bruce Springsteen. Jag är verkligen inget bruce-fan, men karln är ju ändå nåt alldeles speciellt. Han kommer till Åbo dessutom. Hoppas det blir kul nu bara, men det blir det nog. Jag brukar ju aldrig ha problem med den saken.
Annars då? Allt är bra. Jag var så duktig igår och bredde ut nytt spån i hundgården. Det blev hur snyggt som helst. Städade bort all gammal s*t förra helgen. Det var ju klart nån förståsigpåare som skulle kommentera det på facebook, att hon minsann plockade upp allt direkt i alla väder för att hundarna inte skulle stiga i skiten. Jag undrar bara hur liten deras hundgård är då. Våra hundar trampar iallafall aldrig omkring i högarna så att det skulle märkas inne. Men kanske deras hundar inte är lika intelligenta som våra. Största delen som svarade påstod ju såklart att dom plockar skit varje dag. Yeah sure. Eller så gör dom det. Dom som INTE svarade är säkert lika lata som jag men ville inte medge det offentligt. Jag måste säga att jag inte prioriterar hundskit eftersom jag har viktigare saker att ta hand om. Nu är det ju inte så att dom vadar omkring i det heller. Småhundarnas högar får man leta efter och Heavys högar är jättesmå pga maten han äter. Nu då Kheiron får vara i hundgården igen ser man det tydligt. Han borde nog absolut börja äta nåt annat än torrfoder han med, för då kommer jag ännu lättare undan. Fast i och för sig, den där storlekens högar ser man och då kan man gå och ta bort dom direkt om man orkar. Men inte trampas det i dem heller inte.
Nu fick jag detta ur mig som jag gått och retat mig på en tid.
Ha en bra dag!

Hej då April

Den här texten är skriven för nån dag sen:

Jahaja, det har gått ett litet tag sen sist. Jag måste säga att marsmånad försvann i ett grått dis, och jag vill inte ens tänka på den tiden. Kheiron hade ett jättesvårt problem med sin tillväxt, det var en tillväxtlinje i benet som inte växte fast som det skulle. Hade det inte gjort det så hade det bara varit att börja fundera på hur länge vi kunde ha honom kvar. Så jag gick igenom en lång, svart månad av ovisshet, med valpen instängd i hjälpköket. Han fick inte hoppa, inte leka, inte springa, inte vara med Heavy. Ingenting. Små korta koppelpromenader fick vi göra. Akta att han inte halkar under dom. Eller försöker hoppa. Eller springa. Mardröm. Men det lönade sig. Jag klarade av det. Han höll en bra vikt, gick upp i vikt trots att han var sjuk, men blev inte fet. Jag klarade av att hålla honom i styr och det blev inget benbrott. Nu är han typ friskförklarad. Dagen då vi skulle på röntgen var hemsk. Men då vår älskade veterinär kom för att söka in oss och titta på bilderna, såg jag på minen att nu blir det bra. Så Kheiron har 2 födelsedagar nu. Sin officiella den 21.8 och sen den 15.4. All min ångest var som bortblåst då jag fick höra att han blir bra. Han hade läkt ihop så bra, att vi fick städa bort fängelset från hjälpköket. Hundens min, då han insåg att han får följa med, han behöver inte bli ensam kvar när Matte går. I en månads tid gick jag och var förberedd på det värsta. Funderade på om jag skulle kunna ha honom kvar över sommaren, eller längre. Förberedde mig på hur jag ska kunna ta bort en valp. Ändå trots allt detta kan jag inte svara på hur jag skulle reagerat om röntgenbilderna hade visat nåt annat än de det gjorde. Jag tog honom till en specialist i Helsingfors också, för jag ville veta om det verkligen lönar sig att hålla honom instängd en månad, kanske längre. Dom sa också att det fanns hopp. Annars hade jag aldrig utsatt en valp för att vara ifrån sin flock så länge. Nu är jag tacksam, lycklig och även stolt över mig själv för att jag stålsatte mig och gick igenom detta. Jag lärde mig iallafall en hel del under den här tiden.
Kheiron är ett mirakel, han blev bra, han får leva hundliv.

JAG ÄLSKAR HONOM :)

Snuva...

Jag har skrivit den här texten i mars, innan hela vårt kaos med Kheiron började....


Var kom den ifrån...Jag snorade lite i helgen, igår var jag hes helt plötsligt, och nu i dag vaknade jag med världens snuva. Näsan rinner konstant. Kanske fick jag smitta av Mia i helgen, hon har varit förkyld sen hon kom hem från Thailand.
Idag ska Kheiron och jag till vet. Jag har lyckats skjuta bort alla tankar på hans haltande och kommer att ta det först idag då jag vet vad läkaren säger. (klart att det hela tiden finns i bakhuvdet, men det har stannat där).
Jag är ganska skicklig på att skjuta undan tack och lov. Mikko är en sån som går och tar ut allt i förskott, det orkar inte jag med. Man tar det sen, då man VET.
Annars då...Var på Kompishund hos barn med Downs syndrom igår, och Nova var så duktig och tålmodig igen en gång. Finns inte ord att beskriva hur stolt jag är över honom. Vilken glädje han och de andra spred igår igen.
Jag är jätteglad över mina nya kompisar jag träffade på Jovi-festen. Tacksam över mina vänner igen en gång. Mina RIKTIGA vänner. Dom finns där. Vi litar på varann. Jag orkar inte ödsla tid på såna som inte bryr sig på riktigt. Deletade en sån från facebook igår, och känner mig lättad! Out of sight out of mind :).

Vårmånad

Ja, mars är första vårmånaden, och det märks ju! Säkert -20 ute och snösnösnö. Suck.
Men jag är fortfarande så lycklig över min lördagskväll i glada människors lag. Har ni nångång upplevt känslan att ni kommit "hem"? Då Mia och jag kom in till festplatsen och mötte Bon Jovi-fanklubbens meddlemmar var jag typ så paff att jag var ordlös. Rummet var fullt av folk i min ålder, alla var klädda i jeans och tröja (Jovi-tröjor), och stämningen var så varm. Jag gillade!!

 

Så här fint hade dom dekorerat

Alla hade varsit glas med eget namn och datum målat, som man fick med sig hem

 

Jovi-musik förståss. Allt emellan var det några som stod och sjöng med framför screenen, bla jag

 

Jellos och choklad.

 

Jovi-människorna är händiga!

 

Födelsedagstårtan, som var jättegod!

 

Lördag!

Jaha, så hade vi då lördagen den 2 mars, och Mia och Pia far för att fira Jon Bon Jovis födelsedag med fan cluben :D. Shit vi är galna. Man skulle gärna hitta på nåt program eller dylikt och Mia har gjort ett ordpussel som jag fixar vinsterna till. Roligt, roligt.
Det behövs efter denna tunga vecka. Pyskiskt tunga vecka alltså. Knät värker igen. Det har hållit på sen i går på eftermiddan nu. Då har jag bara gjort vanliga saker som typ dammsugit. Men det tar den tid det tar nu.
Nalle och jag var på vet igår igen, och nu har dom satt in en kontaktlins i ögat på honom för att såret ska få läka ifred under det. Vänstra ögat är nästan helt ok. Vi fortsätter med dropparna och väntar på det bästa. Här är han igår, nyss uppvaknad ur narkosen.

Kheirons sår ser fint ut, men vad som händer inne i benet vill jag inte tänka på....

Det här är inte Angelina Jolie, det är faktiskt min alldeles egna läpp (haha). Men nu har svullnaden gått ner rejält.
Men nu ska jag göra nåt vettigt innan vi ska iväg på eftermiddan. Ha en bra lördag!

Fläskläpp och tennisarmbåge

Jag kom iväg till en ortoped igår. Har haft ont i knät mer eller mindre hela hösten och vintern. De senaste veckorna mer, och de senaste dagarna mest. Knät röntgades, men tack o.lov så fanns det inga slitningar mm. Nu måste jag vila knät. 2,5 vecka borde jag ta det lugnt nu. Jag är på nåt vis chockad, känns himla konstigt att vara tvingad till att typ sluta gå. Jag måste ju ta detta på allvar nu, nästa gång kanske slitningarna finns där.
Armbågen på vänstra armen har värkt också. Tennisarmbåge, ingen tvivel om saken. Bara att vänta ut den.
Fläskläppen kom då jag tog emot en liten kund igår. Han hoppade rakt upp i ansiktet på mig, med full kraft. Shit vad det gjorde ont. Men han var ju bara så glad.
Nalles ögon är mycket bättre. Imorron ska vi på koll. Så här såg det ut som värst:

Nu är vänstra ögat öppet så gott som hela tiden. Han tittar ibland med det högra nog, men man ser tydligt att det inte är på långt när bra ännu.
Kheiron haltar igen. Nu får han smärtmedicin till tisdag, då ska vi på koll.
idag blir det lyxdag för mig. Ska till frissan, massören och sen på bio. Ska snart föra hundarna till hotellet. Jag har gått ner 7 kilo nu. Det ni!
Ha det bra :).

Nu prövas karaktären....

Jag fick en hel platta Marabou av en kund. Jag kan glatt medge att en gång faktiskt klappade en Fazers Blå i affären....Stog och typ drog över den med fingret...Men nu finns det alltså nästan 500 g choklad här under mitt tak. Och jag står emot. Iförrgår fick jag ett sånt sug efter nåt gott. Vräkte i mig en påse baby-morötter, en burk tonfisk, en burk ananas och 175 g. pistagenötter. Kände mig som en gris efteråt. Men tidigare då dessa "anfall" kom, var det just typ en chokoplatta som brukade gå åt. Jag är stolt över mig själv måste jag säga. Äter typ en niondel av allt jag vräkt i mig tidigare och orkar hur bra som helst ändå. Jag är stenhård. Det enda goda jag tillåter mig själv är kebab med sallad en gång i veckan. Inte en chokladbit, pizza eller franskis på snart 2 månader.
På lördag då Mia och jag far för att fira Jons (Bon Jovis) födelsedag tänker jag äta hamburgermålet som står på menyn. *räknar dagarna*.
Igår var Mikko och jag iallafall och åt på Parilla, där får man bra biffar och stekta grönsaker till. Det blev en supergod lövbiff för mig.
Annars då? Det var en ganska splittrad natt igen. Hela gänget sov på soffan igen. Nalle väckte mig med jämna mellanrum med sitt himla skrapande för att man måste lyfta täcket åt honom. Nova trampade över mig ett par gånger. Happys bästis Elmo var här, och han fick ett nysanfall under natten. Han sneazade på ett bra tag, och efteråt ville han vara jättenära mig. Så jag la mig på golvet en stund. Flyttade mig senare till sängen, och Nalle väckte mig 6.30 för att han tydligen var hungrig. Kan tala om att han inte fick nåt då ännu. Kheiron väckte oss 7.30 och då gav jag upp. En helt normal natt/morron här kan man säga....
Ha en bra söndag.

ELMO

                                                        

Fredag

Gomorron. Hade en ganska härlig dag igår sist och slutligen. Jag jobbade. Fick helt superfina foton på hundarna. Dom hade så roligt och jag njöt. Fick hem lite saker jag beställt igen. Bon Jovi cd-skivor, byxor och tröja med Jovis logga, en superhärlig collegejacka, en spetsbolero. Ska visa dom senare, särskilt jackan är härlig.
Jag storstädade vardagsrummet också igår på förmiddan, och ska precis ta i itu med resten av hushållet bara jag kommer igång.
Känner mig lite sliten.
Vi är igen en dag närmare våren och sommaren.

When we were beautiful

Heter boken som kom på posten igår. En biografi om Bon Jovi. Jag hade trott att den skulle vara typ en pocket, men det är en "stor" bok, fullspäckad med bilder. Både gamla och nya. Jag undrar om det är 40 årskrisen som spökar, men jag har svårt att titta på de där gamla bilderna, och en klump stiger upp i halsen då jag lyssnar på deras gamla låtar. Shit, både bandet och jag börjar bli gamla. Ännu en gång måste jag skriva att jag är så TACKSAM att jag fick vara med DÅ, ha fått hem Slippery och New Jersey som NYA, växt upp med bandet. Bon Jovis låtar har allid fått mig på rätt köl, eller på bra humör. Sist Happy och jag var på utställning, peppade jag upp oss med We weren´t born to follow, och hur gick det - vi vann klassen :)!
Annars är det inget speciellt här. Solen skiner ute med det är svinkallt. Jag är lite snuvig. Hundarna på hotellet är mycket lättare än vad jag räknat med.
Kheiron mår toppen. Nalles öga kunde må bättre.
Min stresslevel är ännu typ 150 %. Det är lite tufft, men det går. Allt går.

De där små sakerna...

Jag tänkte idag på alla små saker som man får uppleva med hundarna, och som gör dem till just DEN hunden, den personligheten. (Gissar att det är samma sak om man har barn). Man kan inte fota allting, oftast händer ju de roligaste då man inte har kameran framme. Idag kom deras bästa vän Pate. Pate, mirakelhunden. Han skulle bli högst ett halvt år, idag är han snart fem år. Jag har skött om honom regelbundet sen han var några månader gammal. Han är en del av vår flock, och kommer aldrig att bo på hotellet. Hundarna blev så glada då han kom. Heavy slickade hans öra, Nova snusade på hans mungipor, Happy visste inte åt vilket håll han skulle vara. Nalle tog det lugnt som vanligt.
Heavy steg in i bilen självmant idag. Det var en sån triumf det. Sen var han så gullig hos veterinären idag. Nalle har igen ett sår på hornhinnan och var med för att få ögondroppar. Då Heavys öron var undersökta (han var frisk nu) så var det Nalles tur. Heavy blev helt ifrån sig, då HANS JENNI satte sig ner på en stol för att undersöka Nalle. Han buffade och knuffade och försökte tom hoppa upp på Jenni. Varför får han aldrig stå på bordet, och varför sitter Jenni aldrig på en stol då Heavy undersöks. Min älskling.
Kheiron ska varje gång han kommer in ta en leksak av småhundarna. Jag bar precis ut en stor hög ur köket, för han kan faktiskt inte roffa åt sig allt. Det är de här småsakerna jag har som exempel idag. För andra låter det nog inget speciellt, för mig är det stort.

Allt och ingenting

Gomorron. Det har faktiskt inte hänt nåt särskilt, och ändå händer det saker hela tiden. Jag är ganska så stressad måste jag säga, känns som att jag aldrig är totalt avslappnad. Men vad gör man. Snart är det vår iallafall, kanske det hjälper.
Vi hade en jättelätt julhelg på hotellet, och nu till sportlovet får vi "straffet" för det. Kommer att veta att vi lever efter denna vecka. Men det går.
Kheiron mår bra. Han kan ta disktrasan och äppelpåsen och småttingarnas matskålar från diskbänken. Han är otroligt rastlös. Ändå är han så lugn. Han är duktig. Han kommer att bli bra, det är huvudsaken.
Huset ser ut som Jerusalems förstörning. Jag fattar inte hur jag orkade jobba 7 dagar i veckan ensam så länge som jag gjorde.
Men allt går. Om 98 dagar är det Bon Jovi konsert. Då är det nästan sommar!

Gomorron onsdag!

Den här dan började med att vår granne var in på kaffe - klockan 7.20. Han hade plogat vägar hela natten och eftersom vi ändå var uppe då han kom till vår gård så bjöd Mikko in honom en sväng.
Annars snurrar det mesta kring Kheiron och hans operation just nu. Jag är så glad att den är gjord, och han kommer bli helt återställd. Veterinären sa först, att bilderna såg ut som att han har en ganska komplicerad skada, och att jag borde bereda mig på att han aldrig blir helt ok, men att man kan lindra smärtorna. Det var en massa tankar som rann igenom huvudet efter det kan jag berätta. Men fattar ni att finaste Mia var på samma klinik vid samma tid med sin hund. (Dom har också haft en långvarig skada i ena framtassen). Det var så skönt att ha henne där, vi käpmade varann, och båda lyssande på vad läkaren sa om hundarnas skador. Mias hund fick en kortisonspruta som redan igår hade hjälpt, och efter dom åkt hem, for jag och handlade och fördrev tiden innan jag skulle hämta min "lilla" patient. (vågen visade 46 kilo).
Döm om min glädje, då läkaren sa att han lyckats med att få bort den lösa benbiten som funnits i leden, och att Kheiron kommer att bli bra!!! Röntgenbilderna hade sett värre ut än de var inne i benet. Jag var så lättad och lycklig.
Nu har vi en jobbig konvalesenstid framför oss, på 4 veckor inget busande, bara koppelprommisar osv. Men det klarar vi! Han är ju som tur är så lugn annars också, och nu blir det iallafall koppelträning för hela slanten. Stygnen tas bort om ca 10 dagar, och då blir det en liten efterkoll också.
Stort TACK till Tuomas Illukka på Pet-Vet. Utan honom vet jag inte vad som hänt med Kheirons framtass i framtiden.

 

 

Min Kangoo :)

HÄR Pappa kommer bilderna äntligen :). Årsmodell 2008, hoppas vi kommer att hålla ihop länge!

Det viktigaste: en av hundburarna!

Fastlagssöndag

Gomorron på er. Efter en ledig vecka börjar jag jobba så smått idag. Det kommer några nya hundar för att bekanta sig. Före det blir det fastlagsfirande med Tibbie-klubben. Jag är ju inte mera deras kontaktperson men det ska bli kul att ha ett gäng hundar här och busa iallafall. Funderar bara på att låta lilla Nova stanna inne, för han ska ju alltid försöka kommendera och vara så tuff i början.
Igår blev det mest att slappa här hemma. Fick bort en del tvätt, var i skogen med mina egna, fick äntligen diskmaskinen tvättad (med specialmedel alltså, tro nu bara inte att jag tvättade den för hand), och tillbringade en hel del tid i telefonen.
Började läsa en bok om Marie Antoniette igår. Den är himla lättläst trots att det är en biografi, och jag kommer att sluka den. Älskar filmen om henne, alltså den sockersöta tjejfilmen med Kirsten Dunst i huvudrollen. Men den är ju som sagt bara sockersöt och jag vill veta mer om Marie Antoniette.
Ja just ja, vågen visade - 6 kilo idag. Jag är så lycklig!!
Dagens storpojkar :).

This is my life, I´ve made it this far!

Gomorron lördag. Jag har fått höra endel ganska tråkiga nyheter här inom loppet av 2 dagar. Det får en igen att känna sig tacksam över sitt eget liv. Vi har det sist och slutligen superbra, trots allt. Det kunde vara mycket, mycket värre. Sänder varma tankar till dem som inte har det så lätt just nu.
Jag har typ allt just nu, och tar vara på stunderna. Som tur är kan jag leva så bra i nuet. Jag har gjort ett jättestarkt beslut att detta SKA bli ett bra år, åtminstone ska jag göra mitt bästa. Eftersom vi inte gick under i december, så betyder det att nåt nytt börjar. Jag har aldrig varot så här fast besluten om att gå ner i vikt tex. Nu går det. Jag vill leva hälsosammare, definitivt. Ny livsstil helt enkelt och det ska jag hålla fast vid. I detta ingår också att jag ska ta mig i kragen med alla hundar, Nova och Happy ska äntligen börja skolas. Jag ska hålla fast vid mina lediga dagar. Jag ska också satsa på mina vänner, dvs. de riktiga vännerna.
Annars då??
2 dagar kvar av min vintersemester. Det känns som att jag varit på flygande fot hela veckan och jag är ganska tacksam över att kompishund-skolningen jag skulle hålla idag avbokades.

Mia och jag for till Nummela i förrgår och förutom Kheirons jämngamla kompis Bella så träffade vi min fina kollega Erja. Jag gillade deras hotell jättemycket, härligt att det finns andra som tänker som jag. Mia och jag hade som vanligt en bra resa ihop.
Igår var jag hemma hos "lillasyster" Vicky. Vi har en helt speciell relation, ibland kan det gå typ månader att vi inte hörs av alls, men det ändrar ingenting om ni förstår hur jag menar. Nu bara hon blir mammaledig blir det nog av att ses lite oftare igen.
Nu ska jag sätta igång med...Tvätta och plocka undan. Hahaaa, det hade ni aldrig kunnat gissa eller hur ;). Ska även njuta av lyxprommisar med mina egna hundar lite senare. Ha en fin lördag.

Hej Torsdag.

Har inte haft tid eller lust att skriva efter kryssningsinlägget, sorry folks. (Till dig som frågade om jag testade nätförbindelsen, nope, det gjorde jag inte. Försöker vara nätfri då jag är borta hemifrån). Men nu några rader. 
I måndags for jag med tåg till Jyväskylä och hämtade hem min nya bil, en Renault Kangoo, årsmodell 2008. Me love it! Nu har jag alltås gått steget vidare, från farmare till "liten paketbil". Heavy hatar nya bilen. Men han måste vänja sig, det hjälps inte.
På tisdan var jag så trött så jag bara slappade i soffan. Igår var Heavy till vet. på öronspolning. Det var inte så illa som det kunde ha varit, men inte bra heller. Mera örondroppar igen. Suck. Medan han låg nedsövd tillbringade jag några hundfria timmar i Mylly. Shoppade lite cd-skivor igen. Hittad 2 av Bon Jovis "nya skräp" för 9,90 så jag köpte dom, (hittade flera bra låtar på dem), en Aikakone-samlingscd för bara 7,90, och U2.s bästa 1980 - 2000 för 19,90.
Jag är så stolt över mig själv och mitt bantningsprojekt. Jag menar, jag gick vrålhungrig in på Tacohouse, och lyckades beställa en sallad bara. Den var jättemäktig, blev så mätt att jag inte ens orkade med hela.Till efterrätt nån timme senare, blev det en bärfruitie på Arnolds. Mitt bland alla rosa donitsar och vitchoklade donitsar satt jag med min frutie. Duktig flicka. Då det känns som värst stiger jag på vågen, och sen vill jag fortsätta igen. Igår var jag på gymmet med Krista och fick mersmak även på det. Det MÅSTE gå. Via facebook ser man att andra också kämpar på, och det gör det lättare att fortsätta.
Mitt första delmål - en månad utan pasta, chips, pizza, hamburgare och choklad har gått. Nu gäller samma i februari. Den 2.3 ska jag belöna mig själv med ett hamburgermål då Mia och jag far till Nystad med 140 andra Bon Jovi fans, för att fira Jons födelsedag :D.

Viking Grace

Hallå på er. Härkommer ännu en liten beskrivning av våran kryssning. Jag var jättebesviken på båten. Jag kan inte förstå vad det var för extra med den egentligen? Siljas båtar är massor finare. Det var ett enda virrvarr av korridorer och gångar överallt. Klart det var fint, men hallå - nån upplevelse var det inte. Vi hade en A-hytt med dubbelsäng. Det var det enda "nya", Mias B-4 pers. var precis lika liten och trång (om inte mindre) än de jag åkt i på tex Isabella. Wc/duschen såg ut som dom sett ut sen 1980-talet. Så här såg det dessutom ut under sängen:

Well, well nåt bra då? Rent och snyggt än så länge. Mattorna i hyttkorridorera var skojiga:

En våning högre upp hade dom nyckelpigor på sina mattor :).
Maten var bra. Sjöfrukosten var exakt likadan som den alltid varit. Vi åt Ala carte på kvällen, och det var då inget att rekommendera. Det var lite för fint tycker jag. Levande musik var mysigt, och stället var fint. Vi satt 1,5 h där. Det tog över 30 min att få mat, och allt annat fick man också vänta på. Dessutom var det helt svindyrt, + att matlistan var "mager", kan man säga så? Fanns inte så mycket att välja på.
Jag beställde räkor. Sen då jag såg dem var jag helt att shitshitshit, jag kan ju inte äta färska räkor!!!

Tog en ost"bricka" till också. Jag försökte komma ihåg hur Hanne och Joanna visade mig hur man äter räkor en gång, och fick faktiskt i mig hälften :).

Fint var det. Vi gick till cafterian på kaffe efteråt och där blev det en liten fruktsallad till efterrätt.

 

Vi satt i nattklubben en stund och tittade på alla söta pensionärer som dansade som galningar. Nattklubben var helt okej. Följande dag åt vi på Franks dinner eller nåt liknande, och där kom maten på under 10 min. En klar skilland från Alacarten alltså!!

 

Taxfreen var stor, men nåt nytt fanns det inte att komma med. Bacardi Breezrarna var billiga, så jag hamstrade hem några för kommande behov. Annars drack jag inget annat än vatten och kaffe på hela resan.

Ett stort plus var att det var så lite folk ombord, man fick vara ifred. Inga skrikiga ungar, inga fyllkajor, bara jag och de söta små pensionärerna. Ååååhhh, jag älskar att kunna göra saker mitt i veckorna :).

 

Hej Februari :)

Så har första månaden på nya året gått med en väldig fart. Idag var Heavy och jag på öronkontroll och det såg inte bra ut. Nästa onsdag blir det spolning och då måste han sövas igen. Men hellre det, än samma öronkatastrof som vi hade för 2 år sen.
Igår knycklade jag in Kheiron i svärmors bil då vi skulle på valpkurs. Han kunde sitta på baksätet. Heavy knycklades idag in i bakluckan, jag hade tagit ner sätena. Han hatade det. Då vi kom från vet. vägrade han hoppa in i bilen. Vägrade, totalvägrade. Jag lyfter inte in 80 kilo i bilen. Det går inte. Som tur var gick han med på att gå in genom dörren, så vi kom hem iallafall.

Det behövs inte så mycket

För att jag ska orka vara glad igen. Igår räckte det med att höra Elises röst. Att sen träffa henne och ett helt gäng nya blivande Kompishund-människor var en klar höjdare.
Jag låg inte på soffan hela dan igår, utan tvättade, plockade undan, sorterade tvätt och rastade både mina egna + Nya grannens hundar. Idag har jag typ bara promenerat känns det som. Först förde jag bilen till svärmor och gick en lång prommis med tibbarna efter det. Happy fick springa på åkern. Sen for jag med världens finaste schäfer till Nya grannen för att ta ut hennes hundar. (Schäfern Rita är en ung tik på ca 2 år, och hon får mig att tro på schäfern som ras. Dessutom är hon skolad, och jag kan inte låta bli att låtsas att hon är min ibland då vi är ute, haha. Jag njuter av att låta henne springa, och jag vet att kommer det nån då lyder hon då jag kallar).
Sen var jag ute med Kheiron och Heavy. Jag får en massa flaschbacks då jag ser Kheiron springa....Är det faktiskt över 6 år sen Heavy var så där liten. Jag funderar över en massa "viktiga" saker, som när Heavy började drägla och hur hans päls skiljde sig ifrån Kheirons. Sen hänger Kheiron i mina ärmar eller byxben precis på samma sätt som Heavy gjorde då vi börjar komma hemåt. Kheiron ger efter lite lättare iallafall hittills.
Ikväll far Mikko och jag på kryssning med Viking Grace. Ska bli så skönt att komma bort lite. Mina hundar ska vara på hotellet. Med en stor klump i halsen har jag packat portionspåsar och favoritleksaker till dem. Det är värst att lämna de små. De små är Kheiron och Happy. (Happy 2 år...Hmmmm....Vi måste klippa av navelsträngen jag veeeeet....).
Mia är med på båten. Det är faktiskt för hennes skull som vi far. Hon har nåt slags typ årsmöte med en förening och känner typ ingen. Jag bokade den här resan direkt hon pratade om det i december. Hon fick höra det igår. Ni skulle sett minen :). Så jeps, vi ska ha roligt.

Gomorron nya veckan.

Jag har varit på så bra humör en längre tid, men säg det som varar för evigt. Jag kan inte ens gå in på vad saken gäller här. Skulle i vilket fall som helst bara vilja dra täcket över huvudet och stanna här i min soffa några veckor.
Jag är så förbaskat irriterrad på människor nu igen. AAAARRGGHHHHH!!!! Vad man än försöker så blir ingenting bra. Dessa mornar kan det räcka med att nån påpekar att en parkeringsplats är för trång och raggen reser sig och mina hörntänder visar sig. Ordna bättre själv då. *Morrar*.
Det är snöstorm ute dessutom. Fast det bryr jag mig inte om, för jag har ledigt idag, och imorron med och har faktiskt bara 2 arbetsdagar denna vecka och semester hela nästa vecka. Så jag tänker sitta i min soffa i pyamas hela förmiddan och bara njuta av mina hundar. Så det så!!

Hej Söndag.

Det blev en kort kväll igår. Jag var helt enkelt inte på humör för party fast sällskapet var det bästa partysällskap jag vet. Men ja...nej, det gick inte helt enkelt. Jag var hemma på soffan redan 23.30.
Vi kan ta det senare, det blir ju vår snart. Hoppas jag...
Idag ska jag vara hemma med hundarna, jobba och fara på rallylydnand med Nalle.
Ha en fin söndag.

Hej lördag!

Jag har gått ner 4 kilo. Jag är så stolt över mig själv. Shit att det var svårt att sitta bredvid Mikko igår då han tog en pizza. (Vi har bestämt att äta ute en gång/vecka). Jag tog en getostsallad och den var god, men iallafall. I morse då jag ställde mig på vågen var den värd varje tugga :).
Före det hade vi varit och handlat. Salladsblad i mängd, dill, mango (!), melon, gurka, tomat mm. mm. mm. Jag har hittat helt superbra recept på LCHF och jag älskar att bara blanda ihop alltmöjligt. Riktigt längtar till att jag ska laga mat i dag :). Och lugn Mia-vännen, helt 100% är vi inte. Jag är ganska realistisk med allt jag gör.
Annars då...Min bil står fortfarande hos Mikkos moster och lär stanna där ett bra tag. Jag hämtade svärmors bil i gårkväll, och får ha den så mycket jag behöver.
Jag var hemma hos min nyaste granne som bor ca 10 minuter från oss, på andra sidan skogen. Hon har opererat foten och jag och mina flickor hjälper henne med hundrastandet. Jag gick en riktig extreme-promenad med hennes pojkar igår, och efter det surrade vi över några koppar kaffe. Hon har kört LCHF från och till sen 2004! Första gången gick hon ner hela 16 kilo, och har aldrig gått upp allt efter det.
Idag blir det lite jobb, sen ska jag hjälpa Mikkos kusin som flyttar idag, och ikväll blir det lite party. En bekant till mig öppnade en pub i höstas, och nu har dom invingningsfest ikväll. Tänkte fara dit en sväng faktiskt.
Bjuder på lite härliga vinterbilder från igår. Var på åkern med mina egna i 2 omgångar. Jag var så lycklig då Heavy var så ivrig och sprang flera meter med Kheiron. När det händer är det bara att släppa kopplet och njuuuuuta :). Åhh vad jag älskar mina hundar. Genom dem får jag kraften som gör att jag orkar med allt annat.