Tisdag...

Vaknade redan igår med halsont. Det fortsätter idag. Bara vänstra sidan värker, vad beror det på? Skulle absolut inte orka ta mig till läkaren...Jag har ledigt idag, har 1000 saker att göra här inne och känner mig som jag blivit överkörd av en ångvält. Hyenorna hade party här medan jag försökte sova lite längre. Dom har bitit sönder allt som kanske kunde tänkas innehålla mat. Ett paket nagellack som jag beställt (flaskorna är som tur hela), glasspapper i 1000 små bitar, tom ett paket batterier var öppnat och låg så fint mitt på en av deras bäddar. Mina små kräk...
På Facebook och många forum snurrar en erfterlysning på en lite pudel som rymt från ett hundhotell i Hyvinge. Jag tycker SÅ SYND om dem alla. Särskilt hotellpersonalen. Pudeln har både halsband och koppel hängande, jag undrar hur det gått till. Hunden är dessutom skygg och låter ingen främmande röra honom...Han försvann redan den 7, det är den 10 idag. Medlidandet här är enormt. Jag vet inte vad jag hade gjort om Isa inte hittats så fort som hon gjorde. Älskade Isa, hon är tryggt instängd med dom andra på hotellet.
På ett av slask-forumen jämfördes hundhotell med daghem. Hah, kom hit och jobba ens en dag, och jämför sen. Vi talar om DJUR här. Man kan inte jämföra barn med hundar,och absolut inte i detta sammanhang. På dagis finns det mycket personal. Dagiset har öppethållningstider och ungarna lämnas förhoppningsvis inte ensamma under natten eller ute i rastgården. Barnen försöker inte till varje pris ta sig ur sina halsband, de hoppar inte på dörrar/fönster, de gräver inte ut sig ur hundgårdar och klättar inte över höga stängsel. Dessutom springer de inte så fort att du inte har en chans att ta fast dem. Med djur vet man aldrig vad som händer. Vi är också bara människor. Även om iallafall jag försöker förut se allt, varje litet ställe de kan ta sig igenom, ha sönder, bita sönder, skrapa sönder, klättra över, lyfta av med nosen. Ändå kan det hända misstag. Man kan falla då man är ute, hundarna kan knycka till med kopplet så att man helt enkelt tappar taget, i varje fall om man inte är helt van. Om en liten skygg pudel kommer undan en, och man inte lyckas trampa på kopplet, då kan det vara helt omöjligt att få fast den. Nalle stack ju en gång med kopplet hängande, och hann jättelångt. Med Nalle vet jag ju att han inte sticker, han kommer alltid tillbaka, men detta är hans hem. Smet han nånstans på nåt främmande ställe vet jag inte vad han skulle hitta på. Hundar är superbra på att inte låta ta fast sig, trust me! Oj vilken avreagering det kom här.
Men mina sympatier går absolut till hundhotellets personal. De små hundarna är oftast de jobbigaste. Hoppas han hittas snart bara!