Eftersom mitt liv i exakt ett år nu snurrat så mycket runt lilla Happy, måste jag säga att vi är ganska fästa vid varann...Alla hundar är ju i princip mina, men Happy mest av alla. Han har ärvt det efter sin far, som är en enmanshund i allra högsta grad. Happy bryr sig inte om nån annan människa än om mig. Nova och Heavy är också viktiga, särskilt Nova, men det är då allt.
Happy ylar när han blir lämnad bakom porten och hör att jag ska iväg - trots Nova. Happy ylar i bilen om han inte får sitta i framsätet med bilbälte, Matte är så långt borta. Detta går över, men varje gång är det samma sak. Om han bara får tillfälle så rymmer han ur bilburen/bilbältet/rummet och förstör nåt om Matte lämnar honom. Matte har varit ifrån Happy exakt ett dygn. Ett dygn på ett helt år :D.
Happy är Mattes lilla morsgris.
Påminner om Ajax, haha...
SvaraRaderaOch på tal om enmanshund.. haha. Innan vi tog honom så sa en bekant att vi absolut inte kan ta en jack russel (för honom var alla sådana jack russels) för att de alla är enmanshundar. Nu skrattar vi gott åt det (o kallar honom för enmanshunden) för han är så långt ifrån enmanshund man kan komma. Klättrar upp i folks famnar och blir kompis med folk hit o dit. :-D Ok att han följer mig hela tiden men han är absolut ingen enmanshud så som rottisen var tex... :)