Tartto

Resan började alltså med att jag vaknade 5.30, hällde i mig kaffe och kopplade av en stund framför datorn. Sen körde vi mot Helsingfors i snöyra, nice. Det var absolut ingen konst att köra ombord på båten, och inte att smuggla in Happy heller. Här är vi då på väg mot Tallinn.

Det enda vi såg av Tallin var detta, då hundarna blev utsläppta en liten stund efter båtresan.

Happy i Tallinn:

Sen körde vi mot Tartto. Vägen var superbra, rak och fin, och trots snöyra på sina ställen gick det bra iallafall. Skönt att inte behöva köra i mörker.

Vi bodde HÄR . Hotellet och rummet var rymligt, rent, snyggt och varmt. Läget var superbra, några kilometer utanför centrum på ett lungt ställe. Verkade vara ett lite "bättre" område med fina och välskötta hus. Det som faschinerade mig något otroligt var vakthundarna. Var och varannat hus hade skyltar med varning för hunden, hundkojor och inhängnade gårdar. Hundarna sprang omkring och vaktade på sina gårdar! Nåt annat som också varje hus hade, var skyltar med vaktfirmors logon. Det är inte riktigt lika säkert att bo där som här tydligen!

Happy undersöker hotellrummet:

Jag tvättade och fönade honom på plats och ställe:

Både Matte och Happy var genomvåta efter duschen och lika tufsiga också.

En trött liten "valp" på sin första utomlandsresa.

Här kommer lite bilder från Tartto ännu. Blev helt begistrerad av rådhuset (?) och den stora granen. Den lyste dessutom i både blåa och klara lampor. Otroligt vackert, även om det inte gick att fånga med kameran.

Det var mera julstämning där mitt i januari än hemma i december. Mysigt! Stan hade verkligen satsat på julbelysningar. Snöfallet gjorde sitt till. Jag vill tillbaka hit nångång, absolut!!

På utställningen gick det ju inte värst bra. Happy fick EH, och man vill ha ERI. Men med den Fina Hunden emot oss hade vi ändå inga chanser trodde jag. På söndan placerade nämligen domaren Happy på första plats i sin klass, och Fina Hunden fick också bara EH :). Så kan det gå.

Det var iallafall skönt att få det överstökat, och starta hemåt. Hemresan kunde ha varit bättre, men nu var det som det var. Jag var iallafall nöjd med denna första resa, och nästa blir då i mars.
Här är ännu ett fot på stackars Happy i kenneln på båten.

Och så ett från åkern, då han är sig själv:

Här njuter han av livet :), så här ska dom väl ha det egentligen?!

Bildäcket fortsätter...

Gomorron! Måste kommentera här ännu om bildäcket.
Jag gissade att Sus skulle reagera, på samma sätt som jag ;). Vonne också, som är en van resenär.
Jag tänkte efteråt på att dom kan bli sjuka efter kennelvistelsen, men dom där burarna var faktiskt rena och snygga! 2 h är ingenting, men jag gjorde misstaget att boka in oss på den där längre turen på hemvägen så det var 3,5 långa timmar det gällde. Hade jag bara låtit bli att lyfta upp honom, så hade dom inte märkt nåt ;).
Bara det blir varmare väder tänker jag sitta på däck med honom, för jag kan inte leva med tanken att det händer nåt och han är instängd på bildäcket :(. Hade ett par kunder ombord på Italienska kryssaren som gick på grund. Dom klarade sig som tur var, men där ser man - vad som helst kan hända. Jag är neurotisk vad det gäller sjöfart, trot eller ej, men Estonia spökar för mig ÄNNU, och det är snart 18 år sen det hände!
Sus, man FÅR inte ha hundar med sig på Tallinfärjorna. På Sverigebåtarna är det okej.
VIll ännu poängtera att jag absolut inte "dömer" nån för att hundarna stannar i bilen, och som jag ren tidigare skrev, så är mina hundar vana att sitta länge i bilen och dom tar ingen skada av det, jag vet att dom sover där. Men Happy har svårt att vara utan andra hundar överallt, hade han haft tex Nova med, skulle det inte varit lika jobbigt.
Sen är det denna båtneuros också, som jag måste leva med. Kanske jag borde gå i terapi för saken ;).
Tack för kommentarerna :), kram på er!

Utmaning

Tack Sus :)

1) VAD GJORDE DU FÖR TIO ÅR SEDAN?
Vi skulle gifta oss i juli, så allt snurrade runt bröllopsplaneringen. Bodde i St Karins, skötte barn och var allmänt missnöjd med jobbsituationen. Teddy levde, skulle få ha henne kvar i 3 år till.


2) VAD GJORDE DU FÖR ETT ÅR SEDAN?
Samma som nu. Levde min stressiga hundvardag. Skulle få hem lilla Happy.


3) FEM SNACKS DU GILLAR
- Fazers blå
- Ahlgrens sursöta bilar (är helt galen i dem)
- Fazers blå
- Frukt ABC
- Fazers blå

4) FEM SÅNGER DU KAN HELA TEXTEN TILL:
En av mina dolda "talanger" är att jag kan massor med låtar utantill. Dom bara fastnar.
Fem som jag kan som rinnande vatten när som helst på dygnet är tex:

Carola Främling
Bon Jovi Living on a Prayer
SkidRow 18 and life
Dingo Levoton Tuhkimo
Yö Laulu rakkaudelle


5) FEM SAKER DU SKULLE GÖRA OM DU VAR MÅNGMILJONÄR:
Betala bort alla lån
Köpa oss nya bilar
Renovera huset hemma i Dalsbruk
Köpa nya möbler
Shoppa kläder som en galning


6) FYRA DÅLIGA VANOR
Kort stubin
Svär för mycket
Småäter
Facebook


7) FEM SAKER DU GILLAR ATT GÖRA:
Promenera med Heavy i en tyst skog
Sova
Prata i telefon
Äta ;)
Bara vara ensam ibland


8) FEM SAKER DU ALDRIG SKULLE KLÄ DIG I, ELLER KÖPA:
Tant-kläder
Sloggi-underkläder (aldrig, men det räknas väl till tant? Hellre går jag utan)
Allvädersskor/stövlar i sånt där blänkande svart material
Poplinkappa
Fejk-märkeskläder


9) FEM FAVORITLEKSAKER:
 Läpparen
Telefonen
Tv.n
DVD.n
Bordsdatorn


10) PERSONER JAG VILL SE GÖRA DEN HÄR UTMANINGEN:
Alla som läser bloggen :)

Hemma

Javisst är vi välbehållna hemma. Vardagsstressen kom bara emot med så full kraft att jag inte hunnit koncentrera mig på bloggen. Ska göra ett inlägg om resan senare, men först en snabb uppdatering bara. Allt gick helt ok ända tills hemresan. Jag är lessen, men jag reser på min hunds villkor, och min hund stannar inte på bildäcket. Så är det bara. Även om dom är vana att åka bil och klarar av att vara i bilen länge, så är det en sak att vara i bilen på en parkeringsplats el. dylikt med sällskap och i bagageutrymmet med plats att röra sig, och en annan att vara instängd på ett trångt och kallt bildäck ensam i en liten box. Tänk om det skulle hända nåt? Jag lyfter på hatten för Tallink Siljas kennelutrymmen, var mycket bättre än jag tänkt mig, och dessutom fanns det plats för mig där också. (ok, satt inte i buren ändå). Detta var oaccappetabelt. Går inte in på detta mera här utan säger bara att av skadan blir man vis.
Skönt var det att komma hem och på tisdan fick jag hem Nalle och Nova också. Nästa resa blir då till Rakvere och går av stapeln den 30.3, sen blir det Latvien i maj, och Danmark i november :).

Sen började vardan rulla på. Jag var och gelade mina naglar i går, bara gellack med franska toppar på mina egna naglar, är jättenöjd och tänker fortsätta ha dem så här.

Var och storhandlade igår (hatar det), köpte en ny arbetsmobil äntligen, och mat för en vecka framåt.

Idag var Nalle på vattengympa, alltså han går på en "springmatta" (minns inte svenska ordet, hjälp) i en bassäng med vatten. Hans knän är båda 2/2 på skalan 0-4, (0 bästa 4 sämst). Så dåliga är dom ju inte, men inte bra heller och i vattnet rör han sig jämnt. Dessutom är det bra för vikten. Efter vi kom hem, tog jag med Happy och Heavy på en lång promenad i skogen och på åkrarna. Happys muksler behöver träning och det får dom genom att han springer i snön. Heavy tyckte också om det. Mattes åsikt räknas inte.

Nu är alla trötta (Nova var redan i morse på en långprommis) och huset stinker av våt hund.

Ha en forsatt bra vecka :).

Matte and Happy goes Tartto

Ja, nu bär det snart iväg.
Jag hoppas jag har allt med mig, det viktigaste iallafall.
Nalle och Nova for igår och jag saknar Mikko redan nåt otroligt :).
Men kanske jag kan slappna av bara jag kommer iväg. Jag är verkligen i behov av en liten semester, bara jag inte är sjuk av hemlängtan så ska det nog gå bra. 4 dagar med Mari är inte helt fel. Maija klarar allt och lite till här hemma.
Telefonerna funkar som tur är. (hoppas jag).


Ha ett bra veckoslut, så hörs vi efter min roadtrip.

Pace

Igår var Suvi och jag på pace. Suvi första gången i sitt liv, jag för första gången på ett år. Vi hade den piggaste och hårdaste tränaren ever, och jag var slut efter första passets halvtid. Men jag gav inte upp utan kämpade på. Vilken förödmjukelse egentligen, salen full av speglar (som jag aktar mig noga för att titta i), känns som alla andra är vältränade och tom 60+rna var i bättre form, och sen tränaren som vrålar i mikrofonen så att alla hör när man gör fel i nåt av redskapen. Men vi höll ut och nästa vecka på nytt!!

Jag var också hos frissan igår, och färgade och klippte håret. Nu är det lila igen, med breda svarta slingor och några ljusa nånstans. Nöjd, nöjd. Mia C. på West Hair  (i Skanssi förståss) kan sitt jobb. Jag passade på samma gång på att boka en nageltid hos Davina G, eftersom hon passligt var på plats i kassan. Nu blir det bara gellack på mina egna naglar, hoppas hon kan göra nåt bra av dem trots att de är hemska just nu.

Men, nu blir det jobb några timmar, sen kommer ma och pa och hämtar Nalle och Nova (gråter), jag ska till tandläkaren, hämta hundmat, städa bilen, tvätta Happy, packa....Vi startar imorron klockan 7.
Jag har redan enorm hemlängtan, haft det hela veckan. (Jag vet att jag inte e klok). Nästan grät då jag vaknade idag. Borta från min egen flock i tre nätter. Jag vet att jag alldeles för beroende av Mikko och hundarna. Kommer bara att göra oss gott att vara ifrån varann lite. Å andra sidan är det väl ett bra tecken att man inte vill vara ifrån varann trots nästan 18 år tillsammans?

Brandvarnare...

Varför tar batterierna alltid slut på natten?? Igår morse då jag kom till Dreamdogs hörde jag ett pipande som definitivt inte kom från nån av hundarna. Jag hatar brandvarnare. Då vi hade brandchefen på koll, fattade han som tur var vad jag menade. Vi har en brandvarnare på "kontoret" men det bor hundar där också ibland. (Till själva avdelningarna ligger på framtidslistan att inskaffa en brandvarnare som skulle meddela här hemma om nåt händer. Vet inte ens om det finns såna? Om nån vet får ni gärna tipsa mig). Kontorets tak är himla högt. Så högt att jag inte nådde upp med hushållsstegen. Just då kom jag inte ihåg att det står en jättestege på nya sidan. Så jag släpade en av sofforna mitt på golvet, satte hushållsstegen på den och försökte nå till brandvarnaren. Efter många svordomar, (förlåt mamma), darriga försök och efter att ha tagit av mig vinterstövlarna för bättre balans, fick jag ner den där förbaskade apparaten. I samma veva kom även spisfläkten ner tillsammans med mig, jag hade tagit stöd mot den. Men vi har ju ingen spis där heller, så varför fläkten resonerade jag medan jag bar in den i förrådet. Dessutom kom den snyggt ner och hölls hel. Synd bara på lampan, den hade sånt mysigt sken, men vi får klara oss. Medan detta pågick, stod Pontus och följde med noggrannt för han är en parson, men Adris-gullet höll sig undan för säkerhetsskull.
Nu ska jag gå och se vad jag kan ställa till med där idag.
Ha en bra onsdag!